frida.

Om jag är slut, börjar jag om då? Om jobbet idag verkligen torterade mig och jag var slut som människa, skulle jag då kunna vara en helt ny människa imorn? För nu känns det inte som det. Skulle kunna tänka mig att vara lite som en petflaska, byta form och innehåll och sånt. Spännande.
Ae jag vet inte vad jag pratar om. Jag är slut.

The king of pop - död.
Helt otroligt. För mig var han någon som skulle leva föralltid. Han skulle aldrig dö. Enligt sajten TMC fick han hjärtstillestånd igår (torsdag) i sitt hem och fördes omedelbart till sjukhus i Los Angeles. Han dog där, med familjen hos sig. 50 år är inte mycket, inte ens lagom. Han förtjänade minst det dubbla. Jag kan inte riktigt förstå de som tycker motsattsen, han var kung på det han gjorde, varesig det handlade om näsan eller musiken. Ja, han såg bättre ut i sina unga år men näsan och resten skapade hans look, lite som Dollys meloner.
Jag är ingen hejare på musik och kan sällan (aldrig) namnen på de som sjunger eller låtens titel men kungen kommer alltid spelas. Tills den dag jag dör. Han rockade, han rockar! Jag tänker rocka med honom.

R.I.P MICHAEL JACKSON

Jobb, jobb, jobb hela långa soliga dagen. Men det var en rolig dag allt gick konstigt nog snabbt och smärtfritt. Lunchen var förstås en smarrismarr sallad som jag kan rekomendera till er alla. Sallad, gurka tomat förstås sen kyckling, nudlar, kronerkokshjärta, fetaost och ½sparris,  ½majs med currysås. GUDOMLIGT. Många tänker säkert "kronerskokshjärta - bläää" men ni har inte smakat den i min superblandning! Fillibaba!
Nu är det inte mat som gälller...snarare sömn. Gå upp tidigt i morgon och somna i solen innan jag börjar jobba kanske. Kanske med stort k faktist.

PUSS

Vi renoverar! Snickarna borrar, river, slår ner väggar, river mer, slår med fötterna. Låter nästan som om de gör ett dåligt försök att immitera ett dåligt rockband. Skulle nästan kunna tänka mig att rocka lite med dem men jag vet inte hur en tjej i bara rutiga pyjamasbyxor skulle kunna hjälpa till. Jag låter dem rocka så ska jag rocka i min lägenhet. För denna morgon är en städmorgon. Sen är det Paus idag. Jag hoppas faktist varenda vettig människa är på landet eller spenderar dagen ute.
PUSS

Det går snabbt! Love u.

Jag tycker om att gå upp tidigt (Jag kommer vilja skjuta mig själv för att jag sagt detta, mamma kommer älska mig för att jag säger det). Visst sängen är det bästa människan uppfunnit men när den underbara solen kikar fram kan sängen lägga sig under mattan. Man får så mycket mera tid och när man väl fått arslet ur vagnen så är man ju inte trött längre.

Idag har jag lekt med mina små pojkar igen och sjuttsan vad kul vi har haft! Först överraskade vi mamma Linda i Söderköping, sen åt vi glass från källaren (Dumpa smultronstället, källaren slår allt!). Vi tog en sväng upp till båtarna i kanalen och jag lärde Adam hälsa på alla fransoser. Ganska gullig när han gick och tjoa "bonjoure, bonjoure" (Maria säg inget om min franska!! Varken uttal eller stavning!). När Olle skulle härma storebror lät det mer "bonuuu, blaaaa, bajs". Man undrar ju varför ordet bajs faller så bra i mun på småtottarna...
Hur som hellst kände jag mig i varje fall som världens roligaste och bästa kompis. Dom är mina änglar (självklart är min Nene det med)! 

Nu på kvällskvisten tog jag mig till kneippen där det vankades återträff med tjejerna från klassen. Innan jag ens kommit innanför dörren lyckas jag trigga mitt humör med att inte kuna parkera biljäveln. Jag stod och böka i minst 5 minuter innan kajsa kom. Jag lyckades ändå inte och lämnade bilden som den stod...på trottoarkanten. Jag ville nästan sparka iväg en av jossas vovvar som sprang omkring på balkongen, så irriterad var jag när jag väl kom in. Men Jos skulle blivit så ledsen då...Det var ingen fara, några minuter senare kippade jag efter andan pga skrattattacker och magknip som våra diskusioner resulterade i. Jag älskar dom, Er! Trotts att ingen av er läser min blogg. Men nu vet alla andra.

Dags att sova, jag går som sagt upp tidigt nu för tiden!
PUSS

Är det inte underbart att vakna av att solen lyser in genom fönstret och se att himlen är blå. Vad jag har lärt mig så tar solen bäst på morgonen...SEEEEEYA!
 

Morgon låter ungefär som ett läskit ställe i Sagan om ringen - filmerna..men denna morgon är inte så värst läskig alls. Solen lyser idag mä! Tycker synd om er som sitter inne eller sover bort dagen. Själv sätter jag på mig löparskorna och tar mig en runda, kanske den stora idag? En frukost på poolkanten på det och kanske om det inte är för kallt, sommarens första dopp.

MAXNJUT! :)

När rumpan sover vet man att man har suttit för länge vid datorn. Gnatt

Idag hann jag med ganska mycket. I morse lämnade jag tillbaka Rambo till Smedby. Å läsa på hans stadigt bestämda attityd och motvilja att hoppa in i bilen antar jag att han trivdes i Karstorp, eller som det på sommaren kallas; Paradiset. Vem vill ifrån det? Men tillslut (eftersom jag är smartare än en hund) kunde jag lura in honom i bilen.
Därefter åkte jag hem för att äta frukost i solen. Det var inte gott, för jag var inte hungrig (hör och häpna). Men jag var tvungen, eftersom jag skulle jobba @ paus och inte äta fören vid 4. För alla andra "underbara människor" på denna jord ska serveras lunch före den inte så betydande personalen på paus.
Och jag kanske skulle berätta om det mest intressanta som hänt mig idag. Jag slog nästan ihjäl mig på en vattenpöl. Men jag klarade mig eftersom jag gjorde ett grasiöst svanhopp och landade i en outstanding pose. Diskaren applåderade och gav mig 10,0.


Rambo

Tycker mycket om bilden

Det känns så konstigt. Allt. Helt plötsligt är jag vuxen, helt plötsligt jobbar jag för en helt annan sak, helt plötsligt bäddar jag sängen. Jag är så förbannat rädd för att känna att jag inte tar vara på tiden (om man nu gör det genom att bädda sängen...), att jag bara slösar bort den genom att bara vara. Men förstå att jag kan göra vad jag vill nu. Så vad fan klagar jag för? Problemet är att jag är så fruktansvärt rädd att bryta mönstret och lämna tryggheten. Jag har redan allt jag behöver men ska jag tänka så, så kommer det aldrig bli något av mig.

Jag är ett panikvrak inombords...det var ju bara fyra dagar sedan jag tog studenten. Ska det vara så svårt att slappna av?

Från mam & pap, Nikon D60. Från min gudfamilj, en soda stream. Från Feli, en vinkanna. Från Warda och Samir, klocka och armband. Från Mina syskon, ett armband från Efva Attling som innehöll inristningen "Lav ya sis Linda Tessan George Lucas". Från Eddi, ett halsband med berlock från Thomas Sabo. Från Gudmor, ett halsband från erika tubbin.
Från familjen Sandqvist, valfria tillbehör till kameran. Från Irene och Patrik, pengar till paris. Från Morfar&Britt, Mormor&Egon och Gunilla&Magnus, pengar. Armband från Preals for girls från Klara och Adam & olle. Många blommor, fina kort och hälsningar. Tack Alla!<3 

Den var inte som jag trodde...kanske för att jag gick ut lite för hårt. Men jag var taggad, taggad som fan (förlåt att jag svär morfar, tänker på dig varje gång jag svär nu).
Vissa saker gör man utan att tänka och vissa saker gör man efter att ha tänkt. Jag är inte en smart tjej jämt men jag gör ofta det jag gör för att DÅ är det kul, DÅ gör jag någon glad och DÅ är jag glad. Men som sagt allt är inte så smidigt. Mer klumpigt. Som min första dag på studentveckan. Men dagen efter gav mig läxan om att tagga lite mindre nästa gång.
Sen vart jag sjuk....PÅ STUDENTVECKAN?!? "Att vila gör det bättre"...fatta att höra det PÅ STUDENTVECKAN!! Dö. Men ödet var på min sida. thank u! Allt som saknades var lite fint väder. Men jag är nöjd. Jag är nöjd med dessa tre år och utan tjejerna hade jag aldrig haft de betyg jag fick eller haft så kul som jag haft. thank u!
Flaket var det roligaste på hela veckan!! FY F*N vad kul!! Sånt borde man göra varje år för att typ inviga sommaren. BÄSTA. Och vi hade lätt bästa flaket!! 
Jag hade bästa mottagningen hemma också med fina gäster och underbara presenter. Min mam och pap är för underbara, jag vet nästan inte om jag är värd dem. Av dem fick jag en systemkamera Nikon D60, av mina syskon ett armband från efva attling som innehöll ett budskap, av eddi ett silverhalsband från thomas sabo med en berlock formad som ett hjärta, fina smycken i mängder, pengar och ett gäng med prylar till lägenheten. Jag har ill och med en egen sodastream nu!
Jag lägger ut bilder på allt imorn!

Min kameraladdare försvann, vilket resulterar i väääääldigt få bilder. Jag får väll tigga från de andra (alltså kommer jag inte ha några eftersom jag aldrig tar mig tid att fixa sånt). Men nu har jag tid, jag har massa massa massa tid. Jag är ganska likgiltig just nu. Vet inte riktigt vart jag ska gå, vad jag ska göra, vad jag vill göra och det har bara gått en dag. Jag är ganska tom. Jag fattar inte att det är sommarlov. Har inte änns hunnit längta till det. Kanske för att det inte är något sommarlov? Allt som har varit i mina tankar de närmaste veckorna är studenten och känslan av att vara klar, att ha uppnått ett mål. Det mesta som fyller mig just nu är självklart stoltheten i att jag klarade det. De sista veckorna ville jag hellre hoppa från en bro. Men jag gjorde det och äntligen är jag stolt. Men det som tar mest plats är tomheten. Vi studenter tappade nyss en trygghet som lärt oss det mesta vi kan. Jag är lite rädd....