Jag är hemskt ledsen att jag inte uppdaterat för er tappra själar som flitigt går in för att se hur vi har det, om vi lever etc. Vi har de senaste dagarna spenderat vår semester på underbara Isla Mujeres. GAAAAD vad jag inte ville lämna det stället! Det är sån jobbig känsla att känna att man är tvungen. Vi bodde på ett hostel som heter Pucna (we'll be back!!!!!!). Härliga människor, en hel del skandinavier, häng i strandbaren varje kväll, volleybollturneringar, god mat, HELT UNDERBART!! Fattar inte att jag lämnade stället, fattar inte att jag lämnar Mexico om 2 dagar. Fattar inte hur jag kan välja snön framfor solen.
Fattar hur deprimerad jag kommer bli.
De senaste dagarna har vi glassat omkring i en golfbil (gotta get me one of thoose). Vi hyrde i 24 timmar, kostnad:750 peso delat på fyra. En kille från Argentina som sov i vårt rum bjöd in sig själv. Tur för honom att han var shysst.
Vi såg när NASA dumpade skräp i himlen och vi såg massa sand. Jag är så jävla trött på att sanden följer med vart man än går. Man badar - blir sandig, man spelar volleyboll - blir sandig, man sitter och äter - blir sandig. Värst av allt : man duschar och är fortfarande sandig. Lagom jobbigt och det är väl kanske det enda jag inte kommer sakna från Mexico.
Nu sitter vi ännu en gång på altanen i Puerto Vallarta en sen kväll. Det är ovanligt tyst och må hända att dom hatt ihjäl den förbannade tuppen som golar 24/7. För inga tuppar gal nu (pepparpeppar). Saknar redan Isla Mujeres! Självklart har jag skrivit dagbok och tagit bilder som jag ska lägga in här. Men inte nu. Nu ska jag äta lite lasagne och fälla några tårar för jag vill faktiskt inte komma hem med skinjacka och tights...det är det varmaste jag har.
buhu
någon som vill till isla mujeres i typ september?!
jag är villig!
