frida.

Är det inte irriterande när man skickar CV till en miljon arbetsgivare utan att få respons? När man är sådär äckligt desperat efter jobb som en A-lagare är äckligt sugen på en bärz eller som när en dam är äckligt sugen på kaviar. Så sugen var jag på jobb när jag kom hem från Mexico. Not. Men jag hade lite framförhållning och sökte tills jag skulle bli sugen i framtiden. Det hjälpte dock inte och en månad senare var jag fortfarande arbetslös. Som tur är har jag en syster som räddade skinnet på mig. Där har jag jobbat tills nu. I förra veckan ringde Vagabond i city och undrade om jag ville komma på intervju. OM jag ville komma. Självklart. Dagen för intervjun kom igår och den ledde till att jag ska provjobba på valborg. Hur ska jag klara mig?! God help me. Jag ska stå och dregla över skor i två timmar. Kunderna är jag inte orolig för, mer hur mycket saliv som ska svabbas. Heheh, skämt o sido. Känns som det kommer bli två riktigt händelsefulla timmar och jag längtar.
Dock, mina vänner. Dock ringde Kricka idag och sa att de hade en plats för mig på Karamellkungen. Just nu?! Varför ska erbjudanden komma samtidigt? Jämt har det förmågan att hända mig faktiskt. Konstigt att det verkar hända alla andra också. Krick skulle i alla fall hålla på platsen ett tag tills jag vet säkert hur det blir med Vagabond.
Det tar dock inte slut där. Mitt i samtalet med Kricka ringer ett Stockholmsnummer. Jag svarar och i luren sitter "Johan Karlsson från blahablaha" och hade läst min ansökan som jag skickade för två månader sen. "Hej, vad trevligt" sa jag och tänkte samtidigt "vad i h-vete sa han att han kom ifrån?". Så jag ursäktar mig och frågar om han kunde upprepa vart han ringde ifrån. Till svar får jag något långt och osammanhängande men jag hinner snappa upp försäkring och telereserch. Då tänkte jag "HAHAH har jag sökt det?!!", berättade för Johan att jag redan hade erbjudanden och la på.
Komiskt att alla arbetsgivare är desperata just denna vecka. Jag är glad att Vagabond panikade först!

PUSS