jäd
det finns en panik som ingen annan. skulle kalla den något i stil med den-man-absolut-inte-vill-känna-paniken. hemsk och ond. framför allt gör den ont. den håller fast i den känslan man är svagast för, klistrar ord man inte ville höra på näthinnan och sätter på repeat. river på ditt hjärta. den pissar dig i ansiktet, så att säga. och den släpper aldrig taget. den älskar dig. ibland är det som en lätt "kyss", ibland som något som älskar passionerat.
hatart.
jag är ledsen, men nu är det såhär. sorry
Kommentarer
Postat av: Mary
Min sockerböna! Finns för dig tjugofyrasju, för du är finast på jorden. Älskar dig <3
Trackback
