frida.

idag var jag påväg till jobbet, gåendes från kungsgård, för denhär snåla bruden parkerar gärna där. mest för den friska, kalla, jättekalla  vinterluftens skull...uhum. där på trozelligatan går jag nästan in i en dam som släpar på två tunga påsar och stannar efter 5 steg, vilar, tar upp påsarna, fortsätter 5 steg och stannar osv. när jag gör en skarpsväng för att inte gå in i den lilla damen säger hon "ursäkta om jag står i vägen". hon såg sådär liten och söt ut, som en liten valp med stora ögon och lite pluffsiga kinder, jag smälte i kylan. tog en påse och frågade vart hon bodde. hon sken upp och pekade på huset. utanför sa hon tack snälla snälla du, detta glömmer jag aldrig. klart att denna dag skulle bli bra med dom orden nära hjärtat. hela vägen till jobbet tänkte jag vilken snäll människa jag var och hur glad jag hade gjort den lilla damen. men tror ni det fortsatte spruta ut fina, uppiggande ord ur munnarna på paus gäster?! nej, då. tror de hittat en flyer på gatan där det var en tävling om vem som kunde göra Frida på paus mest förbannad. "VA LITE DU LÄGGER! JAG VILL HA MER! MEN JAG VILL INTE HA TOMATER! DÄR ÄR JU DOM HETA RÄKORNA, JAG VILL HA EN NY SALLAD! AHA MEN OM MAN VILL HA LITE LÖK UTAN ATT LÄGGA TILL EN FEMMA DÅ?!" DÖ! kändes som att karma bytt riktning. istället för god gärning - bra händelser är det nu för tiden god gärning - 1 miljard finnar i röven. bara så ni vet.. förvarnar lite sådär om ni tänkte vara snälla imorn. ingen idé! om ni inte gillar finnar förstås..
jag bara undrar vart alla snälla, trevliga människor är? måste man kolla snett och bete sig som idioter för att visa att man har någon form av självkänsla och kan stå på sig? jag är trevlig där bakom och gör nästan precis som ni vill, va lite shysst tillbaka. jag säger alltid varsågod eller smaklig måltid, hur stressad jag än är. så säg åtminstånde tack! det lär jag mina syskonbarn...dom är inte mer än 6 år och neråt. man kanske förlorar det ordet från huvudets ordbok. när man blir sur och gnällig..
jag hade verkligen en jättebra dag imorse så nu är det faktiskt bara alla surpuppors fel att jag eldar i käften. nu skrattar jag åt det och tänker vara lika glad imorgon som jag var imorse. karma skrämmer inte mig. dessutom jobbar jag imorn med och dan efter det och dan efter det....hallelujah!


säger den inte "i dont give a shit"? jag säger i dont give a shit.
PUSS
ps. grattis henka!!!!!!!